• Reportagefoto hos Wakaliwood i Uganda där lågbudgetaction spelas in. Bilden är tagen mitt i en actionscen där "the bad guys" precis har skjutits ihjäl av filmens hjälte.

Hit kommer västerlänningar för att dö

Light, Camera, Action! Pistolskott och blod som skvätter från en blodpåse, sedan är slagsmålet igång med väl inövade slag och sparkar i en snabb följd. Snart ligger alla utom två på marken – Rita Namutebi och Asiimwe Apollo som flyr platsen. Båda spelar huvudrollerna i den senaste filmproduktionen från Wakaliwood, en filmstudio i slummen i Ugandas huvudstad Kampala.

Fattigdomen är påtaglig med enkla bostäder, ofta utan rinnande vatten och avlopp. Några barn har samlats och tittar storögt på inspelningen. Actionscenen avslutas med ett hoppande snurrspark i bästa Bruce Lee-stil.

“Cut!” ropar regissören Isaac Nabwana och scenen är över. Kvar ligger en av skådespelarna på marken och njuter av några sekunders vila innan det är dags för omtagning.

Några sekunder vila innan nästa filmscen hos Wakaliwood.
Namnet Wakaliwood härstammar dels från orten Wakaliga, men är även en humoristisk omskrivning av Hollywood. Men vid sidan av namnet finns inte många likheter. Medan Hollywood producerar några av världens dyraste filmer ligger den totala budgeten för en hel filmproduktion hos Wakaliwood på runt 200 amerikanska dollar. Receptet för en film brukar bestå av klassisk Hong Kong action och en god portion splatter – allt producerat med glimten i ögat.

Wakaliwood har snabbt blivit kultförklarat och är numera ett resmål för backpackers som kommer för att få dö i någon actionscen, gärna under blodiga former. I ett av husen finns en vägg med namn och datum för deras “död”. Bland namnen finns personer från länder som Finland, USA, Irland och Schweiz m fl.

Mitt besök hos Wakaliwood skedde tillsammans med journalisten Annika Hamrud i september förra året. Från Stockholm begav vi oss till Uganda för ett antal reportage och fotograferingar inför ett bokprojekt. Wakaliwood kom att bli ett av de mer starkare minnena från resan. När vi anlände hade dagens verksamhet precis börjat. Skådespelarna övade på olika känslouttryck och att snabbt skifta från glädje till vredesutbrott. Därefter uppvärmning inför dagens actionscener med stretching, slag och sparkar.

Inspelningarna sker på en bakgård omgiven av låga slitna byggnader som utgör filmstudion. Här finns även skelettet till den helikopter som användes i deras mest kända film Who killed captain Alex? Helikoptern lyfte förstås aldrig på egen hand utan hissades upp med lyftkran. Tillverkningen av utrustning är imponerande, speciellt eftersom materialet hämtas från soptippen.

Skaparen av helikoptern och en majoritet av Wakaliwoods rekvisita och utrustning är Dauda Bisaso, en storvuxen ugandier som oftast får spela skräckinjagande skurkroller. I sin verkstad tillverkar han det mesta som behövs – allt från kamerastativ till studiolampor i form av ett antal ihopsatta lysrör.

Mest stolt verkade han vara över en roterande helikopterkulspruta som drivs med bensin. Tillverkningen är imponerande, särskilt eftersom materialet mestadels hämtas från soptippen.

Det senaste jag hörde från Wakaliwood var att de numera ingår i en TV-produktion för ugandisk tv. Förhoppningsvis innebär det lite av ett genombrott för filmstudion, och att verksamheten som annars försörjer sig på DVD-försäljning får mer stabila inkomster.

Några av fotona har tidigare publicerats i Göteborgs-Posten tillsammans med en artikel av Annika Hamrud. Besök gärna Wakaliwoods hemsida.

FOTOBLOGG

  • Fotoreportage om folkmordet i Srebrenica. Fotot är från den före detta nederländska FN-basen dit folk flydde för att söka skydd, men lämnades istället över till serbiska styrkor. Kort därefter iscensattes folkmordet.

Fotoreportage i senaste Expo

I våras reste jag från Stockholm till Bosnien-Hercegovina för ett fotoreportage om folkmordet i Srebrenica. Här finns foton från reportaget.

  • Jag lever på kaffe och cigaretter berättar Salko, en av de som överlevde folkmordet i Srebrenica. Fotot är från en reportageresa.

Fotoreportage i Bosnien

"De har hittat min bror" berättar Salko, en av de som överlevde folkmordet i Srebrenica. Han lever på kaffe och cigaretter berättar han. Minnena kommer fortfarande tillbaka som mardrömmar om nätterna.

2018-08-18T09:46:19+00:00februari 26th, 2017|
Sidan använder cookies. Klicka "Jag godkänner" för att acceptera cookies eller läs mer här. Jag godkänner